Vad är löneväxling? Det är när du byter en del av din bruttolön mot något annat ofta pension. Du får mindre beskattad lön, men tjänar på det långsiktigt. Ungefär 8 av 10 arbetsgivare erbjuder löneväxling idag. Men är det verkligen värt det? Det beror helt på dina siffror, helt enkelt.

Hur löneväxling fungerar i praktiken

Du och arbetsgivaren kommer överens skriftligt om att växla en viss summa lön. Den delen flyttas från vanlig lön till pension eller förmån. Ett exempel: du växlar 1 000 kronor. Arbetsgivaren sparar cirka 58 kronor i arbetsgivaravgifter och lägger dessa pengar direkt till din pension. Resultatet blir då 1 058 kronor till din pensionssparing istället för 1 000.

Du kan växla till tjänstepension, cykel, teknik eller extra semesterdagar. Allt kräver ett skriftligt avtal med uppsägningstid (vilket är viktigt att komma ihåg).

Här är den kritiska kontrollen: Om din lön faller under inkomsttaket för allmän pension (54 204 kronor per månad år 2025), förlorar du värde. Din ordinarie pension sjunker rejält. Det är första regeln: aldrig låta lönen hamna under detta tak.

Vem tjänar på löneväxling

Båda parter vinner, det är vållande. Arbetsgivaren sparar cirka 5,8 7 procent i avgifter. Du får högre pensionssparing och lägre skatt på den växlade delen. En smart långsiktig strategi för både ledare och medarbetare.

Men två fallgropar väntar dig:

• Sjukpenning beräknas på lönen före växling den blir lägre
• Semesterersättning räknas också på ursprungslönen den minskar

Du kan avsluta löneväxlingen framåt, men redan växlade pengar är låsta. Det går inte att ta tillbaka, så tänk noga först.

Din checklista före ja

Som ledare måste du säkerställa att medarbetarens totala ekonomiska bild blir bättre. Inte bara fylla ett formulär och gå vidare. Fråga dig själv:

• Ligger lönen efter växling fortfarande över inkomsttaket?
• Går arbetsgivarens sparade avgift helt till medarbetaren?
• Accepterar medarbetaren lägre sjukpenning och semesterersättning?
• Är avtalet skriftligt och tydligt för båda?

Löneväxling är ett kraftfullt verktyg när det används rätt. Det bygger långsiktigt sparande utan extra kostnad för arbetsgivaren. Men det kräver att du kollar siffrorna före du säger ja. Inte efter.